Det finns en utbredd uppfattning om att det råder arenafeber i Norden.
Och nog byggs det – av olika anledningar: uttjänta anläggningar från 60- och 70-tal behöver ersättas för att klara dagens verksamheter; det ställs ökade krav från förbundshåll och besökarna förväntar sig en högre komfort. Det är många som ska bli nöjda. Alla tjänar på att Nordens framtida arenabyggen blir så framgångsrika som möjligt.
Och att redan när arenan blott finns som tanke kunna ställa rätt frågor är ett sätt att säkerställa kvalitet. Det är bara så du får rätt tidplan och rätt sorts kalkyl direkt, utan omskrivningar och modifikationer. I slutändan handlar det om att ha kontroll, att veta vad man gör, oavsett storlek på arena, stadion eller idrottsanläggning. För det är ju så, att som man frågar får man svar.
1
förstå vad du beställer
Det är skillnad på en multiarena och en sporthall: Restaurangen ska fungera med korvkiosken som ska synka med handbollen som ska kunna byggas om inför ett konsertarrangemang…
Arenan kräver således flexibilitet. Det innebär att det arkitektoniska är en del av förstudien, men att det finns många andra faktorer som måste vägas in i beslutsunderlaget.
Ingen kan allt
Engagera sakkunnig expertis till respektive planeringsmoment. Det kommer, hur paradoxalt det än må låta, att bespara projektet från att hamna i långbänk.
Bygg det nödvändiga.
Evenemangsanpassa resten. Ska det hållas konserter? Konferenser? Genom att evenemangsanpassa blir arenan kapabel att ta emot en stor produktion utan att man behöver göra stora justeringar efter att arenan är byggd
Användarna består av fler än publiken.
Komfort och logistik måste fungera för alla, inklusive artistproduktioner som anländer med långtradare. Annars blir det bara ett besök.